Lars Vilks upprör
Han är rätt så märklig den där Lars. Eller rättare sagt. Världen svarar märkligt på Lars Vilks provokationer. För min del får han måla hur mycket bilder av hur många profeter som helst och som en sekulär individ i det lutheranskt kristna Sverige rör dessa skildringar mig inte i ryggen. Detta torde vara fallet för de flesta individer bosatta i Sverige som inte erkänt Allah som sin top dog (no pun intended). Men vi som minns utställningarna Ecce homo och In hate we trust vet att det finns konst som även får reaktionära idioter med etniskt svensk härkomst att agera masspsykotiskt och urtidsretoriskt. Med detta i åtanke borde kanske lite ödmjukhet vara på sin plats, käre Svensson.
Nu när Vilks driver vidare på det faktiskt ganska så löjliga temat profeten-som-hund i musikalen Dogs, och som en följd av detta stöter på patrull i form av troende muslimer, blir jag i likhet med resten av det normalbegåvade samhället varken förvånad eller bestört. Dock bli jag bestört över det sätt på vilket Kalmar konstförenings ordförande, landshövdingen Sven Lindgren, uttrycker sig när de stoppar en retrospektiv utställning av Vilks verk på Kalmar konstmuseum:
”Vilks konstnärskap håller inte den konstnärliga höjd som passar museet”
Det är intressant att de inte tar in Sveriges just nu mest diskuterade konstnär med motiveringen att han inte håller den ”konstnärliga höjd” som krävs. Hmm. Killen har fått folk att vilja döda honom (eller åtminstone skära lite i honom) genom sin konst. Det kallar jag konstnärlig höjd. Det är även kul att Kalmars modernaste byggnad huserar en finkulturmentalitet värdig 1880. Har de fått kalla fötter tycker jag att kan de kalla det vid dess rätta namn. Now wouldn’t that be a sight?
Lämna ett svar